Starta-eget-bloggen

Min historia

Hur det hela började…

Redan från starten av min sjuksköterskekarriär har jag rest iväg och jobbat – men i början gick färden västerut till Norge. Under mina tre år som student hade jag nämligen varit studerandemedlem i Vårdförbundet, mest faktiskt för att få medlemstidningen och läsa om vad som hände i branschen. Jag tyckte de flesta artiklar handlade om den dåliga arbetsmiljön och de låga lönerna, och började undra vad jag hade gett mig in på. När jag sedan efter tre år kunde sammanfatta läget och fortfarande bara läste om samma eländiga villkor och löner – ja, då tänkte jag att det nog var bäst att ta saken i egna händer. Så jag gick ur Vårdförbundet och drog till Norge. Under de sex år jag jobbade där var jag dock fast anställd på sjukhuset (i Baerum) och hade ett nattschema. Ändå hade jag hela tiden en känsla av att inte riktigt höra hemma där, att jag liksom bara var en ”svensk vikarie”. Många trodde nog det också, för i Norge är det väldigt vanligt med svensk personal som pendlar och flaggajobbar i kortare eller längre perioder. Det blev lite av en livsstil att packa väskan och hoppa på tåget varannan vecka, var tionde dag, var fjortonde dag – eller hur nu det aktuella schemat såg ut. Av och till tog jag också förstås några extra kvällspass (”aftenvakter”) och så blev kvällen och natten tillsammans en ”dobbelvakt”. I början bodde jag i någon av sjukhusets ruffiga möblerade rum för en billig peng. Men efter några år tröttnade jag på att känna mig som en student i en korridor, och skaffade en egen liten lägenhet (”hybel”). Hyran drar man av i deklarationen men resorna fick jag stå för själv.

… sen försökte jag bli som en vanlig människa…

Till slut tröttnade jag på pendlartillvaron, sa upp lägenheten och sökte mig hemåt. Men efter några års tappra försök att finna mig tillrätta med ett vanligt schema (C-A-C-A…) och aldrig mer än tre lediga dagar i sträck fick jag nog och tog en kortare period i Norge igen. Där varvade jag var tredje vecka natt med att vara timanställd i Sverige och fick på så sätt ändå en slags känsla av att det var jag som bestämde… (Börjar du ana en röd tråd här?!) Dessvärre var avdelningen jag hamnat på just den gången  inget vidare, så istället började jag under våren 2016 smyga igång min bemanningskarriär var tredje vecka efter att ha sagt upp jobbet i Norge. Och så från och med sommaren 2016 var det till slut definitivt tack och adjö till allt vad fast anställning heter. Under våren hade jag jobbat i Nyköping och till sommaren blev det mysiga Västervik där jag varvade tre olika medicinavdelningar och lite inhopp på ortopeden. Korta pendlingsavstånd gjorde att jag slapp tåget och kunde ta bilen istället – känslan av frihet var total!

vastervik

Nya tankar smyger sig på…

Eftersom jag sällan är nöjd började jag snart nog fundera på hur jag skulle kunna förbättra något som egentligen var riktigt bra. Via grupper på Facebook fick jag upp ögonen för att allt fler som jobbar inom bemanningsbranschen också startar eget och jobbar som underkonsulter till sina bemanningsföretag. Det kanske vore något för mig?! Jag la ut en tråd i en av grupperna och fick igång en diskussion med några som själva var intresserade att starta eget och några andra som redan gjort den resan. Kommentarerna fick mig att inse att detta var en process som skulle ta ett tag och jag beslöt att skynda långsamt. Vissa saker kollade jag upp redan då, men många frågeställningar skrev jag ner och la undan ett tag. För jag vet att allt har sin tid och ofta vinner man på att nya idéer får ligga till sig en stund.

… och till slut var Travel Nurse AB mitt nya projekt!

Hösten kom och med den byte av arbetsort och bemanningsföretag. Jag kom snabbt in i rutinerna, allt rullade på och samarbetet med bemanningsföretaget visade sig fungera utmärkt. Vafalls – det började kännas lugnt runt mig! Dags att ta fram företagsplanerna igen och aktivera sig! Och här är jag nu, mitt uppe i processen som jag har beskrivit i tidigare inlägg. Bland det första jag gjorde var dock att höra med mitt bemanningsföretag om det skulle möta några hinder att vi ändrade lite på förhållandet oss emellan. Det skulle det inte. Faktum är att det tydligen är mycket vanligt att man jobbar som underleverantör istället för anställd hos just det här företaget.

Framtidsplaner

Som det fungerar nu har jag inga planer på att själv skaffa kunder och vara med i upphandlingar, än mindre ha egna anställda. Istället kommer jag att jobba på med mina uppdrag, som gärna får bli långvariga, och successivt bredda min kompetens ju fler avdelningar jag arbetar på.  Nu finns också möjligheten att läsa en specialistutbildning eftersom jag helt och hållet bestämmer mitt schema själv. Och då jag är anställd av mig själv räknar jag med att arbetsgivaren är generös och betalar all kurslitteratur!

 

library

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.