På hemmaplan igen!

”Hej då Sundsvall”, skrev jag.  Sen blev det tyst… Och vän av ordning frågar sig säkert om jag fastnade i snön däruppe trots allt. Eller vad som egentligen hände.

Att gå över ån efter vatten

Efter att ha åkt nästan sextio mil till Sundsvall varannan vecka i ett och ett halvt år tänkte jag först byta ut det mot ett uppdrag på sjukhuset i Kalnes i Norge. Så blev det inte, bland annat därför att jag erbjöds jobba som anställd istället för att få fakturera. Enligt bemanningsföretaget är det alltför krångligt med svenskt företag som jobbar via Norge. Men det kändes inte aktuellt för mig att bli anställd igen.

Nästa bud var ett uppdrag i Västervik likt det jag hade sommaren 2016 och som du kan läsa om i några av de första inläggen här på bloggen. Så blev det inte heller. För det visade sig helt enkelt finnas ett alldeles utmärkt och trevligt uppdrag här hemma i Motala kommun! Och jag upptäckte till min förvåning att jag faktiskt inte behöver gå över ån efter vatten alla gånger.

Så nu har jag bytt alla tågresor som tog en hel dag i anspråk mot tio minuters bilfärd in till jobbet här i stan. Och den deprimerande utsikten från avdelningen där jag bara såg snö i alla riktningar har jag bytt ut mot härlig utsikt från bilen som är mitt nya transportmedel runt i kommunen på hemsjukvårdsuppdrag. Jobbet innebär allt från att lägga om sår, dela dosetter och linda ben till att koppla dropp och göra akuta bedömningar på patienter som blivit dåliga. Omväxlande, oförutsägbart och totalt annorlunda mot nattveckorna i Sundsvall.

Ett perfekt upplägg

Nytt för det här uppdraget är också att jag inte jobbar nätter. Jag gör några enstaka dagturer på helger och resten är bara kvällar. Det innebär, förutom att jag sover i min egen säng varje natt, också att jag slipper vända på dygnet och till och med kan ta sovmorgon om jag vill. Eller gå och träna på förmiddagen när jag sen ska jobba på kvällen.

I övrigt fungerar det här uppdraget precis som förut nämligen att jag är underleverantör till ett bemanningsföretag (men inte samma som jag jobbade åt i Sundsvall). Jag har lagt ett önskeschema över semesterperioderna som även innefattar lite ledig tid för mig själv förstås. Avtalet sträcker sig i första hand över sommaren och sen får vi ta nya diskussioner hur behovet ser ut och vad jag har för önskemål.

Det är otroligt skönt att slippa ge sig iväg hemifrån en hel vecka och det är också ett riktigt lyft att slippa jobba nätter. Så jag kan tänka mig att jag är rejält bortskämd efter sommaren och förmodligen inte har lust att återgå till den typen av uppdrag igen. Önskedrömmen vore förstås att komma igång med någon typ av jobb inom företagshälsovård eftersom det är vad jag tänkt mig framöver. Men först ska jag ut på lite praktik/VFU och det skriver jag mer om i inläggen som hamnar i kategorin ”Studentbloggen”.

En återblick på 2017

 

Bokslut – att summera räkenskaperna i bokföringen

Både budgetåret och kalenderåret har nyss tagit slut och jag har dessutom redan hunnit göra det ekonomiska bokslutet med revisorns goda hjälp. Förstås planerar jag ett lite mer utförligt blogginlägg om hur det gick till och vad man behöver tänka på – även om man inte gör själva bokslutet själv. Håll utkik!

 

 

Nu har ju mitt aktiebolag varit ”hela varvet runt” och klarat av sitt första budgetår. Därmed kan den som är intresserad använda mina inlägg som en enkel starta-eget-handbok och komplement till allt annat utmärkt som finns skrivet om hur man tar de första stegen mot eget. Kommande inlägg i kategorin ”starta-eget” kommer att handla om bokslut, deklaration, kontrolluppgifter, skatt och lite annat smått och gott. Därefter kommer bloggen sannolikt att lämna temat med nyföretagande och ta ett steg vidare i sin utveckling. Jag har många goda idéer – låt oss se om bloggen är överens med mig!

 

 

budget6

 

 

Bokslut – att summera det som hänt och reflektera

Det lite mer existentiella bokslutet ska jag själv ansvara för genom att se tillbaka på vad jag och företaget har åstadkommit under året som gått. Det känns också lämpligt att börja med en återblick innan man drar upp planer och sätter mål för nästa år tycker jag. Det är nämligen lätt att bli fartblind har jag märkt…!

För att börja min tillbakablick på 2017 tar jag hjälp av bloggen och företagets sida på FB. Och gissa vad?! Det visar sig att det allra första officiella inlägget publicerades just den 8 januari 2017! Visserligen hade jag skrivit inlägg före det men då mest för mig själv. Inlägget andas peptalk och jävlar-anamma – nu är det dags att kasta nunnedoket och inse sjuksköterskans värde på arbetsmarknaden! Du kan läsa inlägget HÄR.

Andra inlägg under våren handlade mer specifikt om hur det är att jobba i bemanningsbranschen, vara ny som konsult och hur man ska tänka när man väljer bemanningsföretag.

 

 

 

Under de första månaderna av 2017 handlade det mycket om att fylla i blanketter och gå i närkamp med Skatteverket, Verksamt och andra spännande samarbetsparters. Jag skatteverketgjorde också en djupdykning i det här med försäkringar och pensionssparande samt engagerade mig i debatten om huruvida nyexade sjuksköterskor bör jobba inom bemanning helt utan yrkeserfarenhet.

 

 

Från april månad stod jag helt på egna ben och skickade också min allra första faktura som underkonsult till mitt bemanningsföretag. Under påsken upptäckte jag att affärsnätverket LinkedIn fått en slags nytändning i Sverige och jag gick entusiastiskt in för att börja bygga upp ett nätverk där. Jag skrev några artiklar och började publicera mina vanliga blogginlägg där.

 

 

I maj funderade jag vidare kring pensionssparande och tjänstepension – och som det skulle visa sig har de funderingarna fortsatt att utveckla sig… Jag avslöjar mer i nästa inlägg! I juni upptäckte jag ännu en viktig fördel att ha aktiebolag istället för enskild firma – och i juli genomförde jag en inte helt vetenskaplig enkätundersökning om varför sjuksköterskor väljer att jobba i bemanningsbranschen. (De uppskattar friheten ännu mer än pengar!)

 

door

 

 

Som underkonsult fick jag också själv börja ansvara för boendefrågan, och till sommaren skaffade jag en egen företagslägenhet.

 

 

 

 

I augusti började magisterstudierna på specialistutbildningen med två parallella kurser i vetenskapsteori och grundläggande företagshälsovård. Studierna tog en hel del tid men gav också mycket ny energi och idéer till förändring. I slutet av september var det därför dags att ge bloggen en make-over och lite annorlunda inriktning. Från starta-eget-blogg till mer fokus på friskvård, företagshälsovård och träning. Målet var att skriva fler och kortare inlägg, men där visar det sig fortfarande finnas stor förbättringspotential (som jag brukar välja att uttrycka mig…!)

 

 

Under hösten tog också planerna inför den kommande magisteruppsatsen form och jag bestämde mig för att skriva om utbrändhet. Fast ur ett annat perspektiv. Jag funderade först på en kvantitativ enkätundersökning men har nu faktiskt landat i att det blir en litteraturstudie. Mer inlägg om detta kommer! Jag hade också ett inlägg om miljöns inverkan på hälsan och kanske var detta en liten föraning om vad som skulle komma… (I december… Läs vidare!)

 

fontän1

 

I oktober berättade jag om det första riktiga mötet IRL med en kontakt jag nätverkat med på LinkedIn. Riktigt kul och givande – fast ännu ett område med stor inappförbättringspotential. (Hur hinner man med allt kul man vill – nån som vet?!). Så avslutade jag oktober månad med att lägga ut det föga politiskt korrekta budskapet ”Jag slutade med LCHF – och gick ner i vikt”. Och utan att jag riktigt förstod det just då var nog den här kostomläggningen (som skedde under sommaren) bland det viktigaste som skedde för att kunna uppfylla några av mina stora mål under kommande år. Men mer om det framöver!

 

mat1

 

I slutet av november fick jag anledning att återkomma till temat om miljöns påverkan på hur man mår. På ett oväntat och lite överraskande sätt. Det hela har slutligen utmynnat i att jag bland annat kommer att byta uppdrag under våren och lämna Sundsvall. Men mer om detta i kommande inlägg! Så länge kan du läsa om hur det hela började – när Lucy Jordan fick feeling och ville åka nercabbat… HÄR

 

 

 

December och nattjobb i Norrland plus hårdpluggande inför tentan i vetenskapsteori… Kan det vara annat än ett evigt mörker?! Och lördagen den 16 december klockan fem på kvällen var det dags. Jag menar, seriöst?! Vem lägger en tenta vid fem en lördagkväll?! Men det gick faktiskt vägen och enligt beskedet jag nyligen fått fick jag till och med ett oväntat VG!

Så efter en extra lång arbetsperiod över jul var det äntligen dags att bege sig hemåt och fira nyår med familjen. Lite välförtjänt ledigt innan jag rivstartade med bokslutet hos revisorn redan 4 januari. Och sen var planerna inför det nya året i full gång – men det tar vi i nästa inlägg!

 

Om jag får välja – så vill jag bo riktigt bra!

 

Det är uppenbarligen stor variation på vilken typ av boende man blir erbjuden av bemanningsföretaget när man reser och jobbar på annan ort. Som egen företagare har jag ju själv möjlighet att bestämma, och jag har nu sett till att få det riktigt bra! (Och för övrigt anser jag att man inte ska ha det sämre än hemma när man är ute på jobbuppdrag – eller semester för den delen).

Första tiden (som anställd av min uppdragsgivare Bonliva) bodde jag på hotell med tillgång till kök här i Sundsvall. Ett riktigt bra och centralt beläget alternativ. När jag sedan blev min egen arbetsgivare och uppdraget dessutom visade sig bli förlängt valde jag att skaffa en företagslägenhet. Den är nyrenoverad, centralt belägen och möblerad. Allt jag behövde göra var att komplettera med en liten kontorshörna (skrivbord och stol) plus lite personlig styling så kändes tillvaron plötsligt alldeles perfekt!

 

lgh3
Svalt och tyst i min källarlägenhet

 

 

Att ha en praktiskt kontorshörna är viktigt för mig. Dels vill jag gärna utnyttja tiden till att få undan en del bokföring och annat när jag är iväg på uppdrag. Men inte minst har jag ett nytt och spännande projekt inför hösten som kommer att innebära många timmar av studier… Mer om min specialistutbildning kommer i ett inlägg lite längre fram!

 

 

lgh5.jpg
TV och wi-fi kompletterar förstås bekvämligheten

 

Bra att kunna strosa runt i morgonrock och laga sin egen mat. Hotellfrukost i all ära, men inget slår en lugn stund i fåtöljen och morgon-TV innan det är läggdags efter nattpasset.

 

lgh4.jpg
Compact living med bra standard

 

Många bemanningssjuksköterskor berättar om boendealternativ med tvivelaktig standard och utan privat badrum. Jag har gjort min beskärda del av ”hundåren” (men det var faktiskt som fast anställd i Norge) och njuter nu av lyxen att ha allt det här för mig själv.

lägenhet7
Nyrenoverat och fräscht överallt.

 

lägenhet6
Plockade med mig både råg och korn från fälten därhemma som klatschig och gratis styling!

 

Ett boende som företaget betalar ska förmånsbeskattas på lönespecifikationen men får dras av i deklarationen kommande år. Lite trist att företaget åker på sociala avgifter för ”förmånen” men allt kan inte räknas i pengar. Det är mycket värt att ha sitt eget, privata boende som väntar varje jobbperiod. Alternativet vore att bo på hotell vilket skulle kosta mig mer än dubbla hyreskostnaden och inte vara ens hälften så mysigt!

 

 

 

 

Sjuksköterskor väljer friheten

Enkätstudie genomförd bland sjuksköterskor verksamma inom bemanningsarbete år 2017 i Sverige.

 

Bakgrund

När jag var färdig sjuksköterska år 2008 fanns det väl en handfull bemanningsföretag i Sverige – om ens det. Jag vill minnas att det främst handlade om specialistutbildade typ IVA och operation som eftersöktes. Många åkte på uppdrag på ledig tid och hade ordinarie jobb på hemmaplan. Under mina år i Norge har jag via media följt den svenska arbetsmarknaden för sjuksköterskor och sett hur det formligen exploderat av nya bemanningsföretag. I takt med att sjuksköterskor blivit modigare, ställt högre krav och slutligen också sagt upp sig för att börja jobba inom bemanning har arbetsgivarna stegvis tvingats till åtgärder. Det har handlat om till exempel löften om betald vidareutbildning, bonusar, sänkt arbetstid med bibehållen lön och annat. Men det har visat sig vara otillräckligt. Nu talas det högre och högre om en definitiv kris där det ”fattas sjuksköterskor”. Samtidigt upplever bemanningsföretagen en sällan skådad boom och många sjuksköterskor tar nu dessutom ytterligare ett steg och är intresserade av att starta eget för att jobba som fria konsulter.

Med ett finger i vinden spår jag att den här utvecklingen faktiskt inte går att vända, utan inhyrda konsulter är något som kommit för att stanna. Det finns i alla andra branscher, så varför skulle vården utgöra ett undantag? Den som en gång börjat jobba inom bemanningsbranschen kan nog knappast tänka sig att gå tillbaka till en stelbent struktur med halverad lön och i övrigt sämre villkor gällande det mesta. Dessutom tror jag det här friare sättet att jobba, kanske till och med som egen företagare, är något som passar den yngre generationen bra.

Med utgångspunkt i ovanstående resonemang blev jag nyfiken på om det faktiskt går att få fram statistik och siffror på hur sjuksköterskor i bemanningsbranschen tänker kring uppdragen de väljer. Och därför har jag genomfört en liten enkätundersökning som jag redogör för i det här inlägget.

Syfte

Att få en bild av stämningen och attityderna hos bemanningssjuksköterskor i Sverige år 2017.

Metod

Enkäten, som är skapad via Google, innehöll tjugo frågor av flervalstyp och har legat ute under vecka 28 i gruppen Bemanningssjuksköterskor på Facebook. Gruppen har 1369 medlemmar varav 276 har valt att svara på enkäten. Svarsfrekvensen per fråga har varierat litegrann men alltid hållit sig över 200 personer.
De som svarade på enkäten fick följande information från mig  ”För ungefär ett år sedan gick jag med i den här gruppen – och vi var då runt 100 medlemmar. Nu har vi passerat 1300 medlemmar och det verkar bara öka! Jag har funderat på att det vore intressant att försöka sammanställa våra erfarenheter så här långt och har därför satt ihop en
enkel enkät. Jag ber att så många som möjligt, som har lust, svarar på de här tjugo frågorna inom en vecka. Därefter kommer jag att presentera resultatet här i gruppen, i blogginlägg och även i artiklar på LinkedIn. Undersökningen är självklart anonym. Tack för din medverkan!” Det lades också ut två påminnelser under vecka 28 för att få så många som möjligt att svara.

Resultat

Frågorna har grupperats i underkategorier och svaren redovisas i varje grupp.

Beskrivning av deltagarnasyster-henke

Av de 276 personer som svarade på enkäten var det 80% som antingen jobbade enbart som bemanningssjuksköterskor eller varvade detta med en vanlig anställning. Uppdragen varierade från några månader till flera år för majoriteten (67%) av respondenterna. Några (16%) tog ströpass tex någon helg eller nån vecka på semestern, och ungefär lika många (17,4%) hade ännu inte haft sitt första uppdrag. Ungefär en tredjedel (31,7%) hade hela tiden hållit sig till ett och samma bemanningsföretag, medan drygt hälften (52%) hade jobbat för två eller fler. En tredjedel (30%) hade ett års erfarenhet av bemanningsjobb medan närmare 40% hade jobbat två år eller mer. Vad avser geografisk placering av uppdragen ville ungefär en fjärdedel (24%) ”kunna sova hemma” då de jobbar, medan ungefär en tredjedel (34,1%) kunde tänka sig att ”resa och jobba över hela landet”. Resterande (41,9%) ville ha uppdraget ”på rimligt avstånd hemifrån”.
Avseende etiska frågor om ”dåligt samvete inför att ha högre lön och bättre villkor än kollegor med vanlig anställning” var det en majoritet (88,8%) som svarade nej. Dock hade 64,2% mött den typen av åsikter från andra personer.

Skäl att välja bemanningsjobb samt skäl att byta från vanlig anställning till bemanning

”Högre lön” var ett skäl som sågs som mycket viktigt eller helt avgörande av 164 av de 276 respondenterna för att välja att jobba inom bemanning. I princip lika många (168 respektive 167) klassade ”upplevelse av frihetskänsla” samt ”självbestämmande” som mycket viktigt eller helt avgörande. När det däremot gällde att ”slippa ansvaret för tex studenter, förbättringsarbeten och annat avdelningsarbete” tyckte endast 44 respondenter att detta var mycket viktigt eller helt avgörande.

För 183 av de 276 respondenterna var ”missnöje med lönen” hos den gamla pengar1arbetsgivaren något som spelande stor roll eller var helt och hållet avgörande. Ungefär samma antal (169 respektive 179) menade att ”missnöje med schema/arbetstider” samt ”möjligheter till självbestämmande” spelade stor roll eller vad helt och hållet avgörande för att byta en vanlig anställning till ett bemanningsuppdrag.

Att välja bemanningsföretag

Faktorer som upplevdes som mycket viktiga eller helt avgörande när respondenterna skulle välja bemanningsföretag toppades av ”att uppdraget passar mig” (188 av de 276 respondenterna) följt av ”lönen” (177) och ”att jag får tjänstepension från första kronan” (145). Därefter följde i ordning ”att resor och boende ingår” (132), ”att jag får stöd, respons och feed-back från bolaget” (124), ”att bolaget har kollektivavtal” (109), ”att jag får relevant bredvidgång” (89) samt ”att jag kan fakturera från eget bolag” (17).

Bland upplevda positiva faktorer med bemanningsjobb toppades listan av en känsla att ”växa och utvecklas som person” (82,1%) medan 70,7% menade att de ”blivit mer självständiga”. Ökad klinisk kompetens upplevdes av 64,8% och 36,1% kände sig säkrare på privatekonomi och frågor om arbetsrätt som en följd av jobbet som konsult. Vad respondenterna mest saknade av en vanlig anställning var ”att tillhöra en gemenskap” (49,8%) följt av ”att jobba på hemmaplan” (31%). Lika många (31%) saknar dock ingenting. ”Möjlighet till kompetenshöjning” saknades av 25,4%, ”att ha egna ansvarsområden” 10% och ”förutsägbarheten” av 6,7%.

livskvalitet1

 

På frågan vilka problem man stött på från bemanningsbolagens sida svarar en majoritet (54,1%) att man ”inte haft några problem alls”. Av de problem som trots allt några stött på toppas listan av faktorer som antas bero på att ”bemanningsbolagets personal inte är insatt i vårdbranschen/inte själv är vårdpersonal” (18,4%) följt av ”problem med boende och resor som kan skyllas bemanningsföretaget” (16,7%), ”problem med lönefrågor inkl pension” (15,4%), ”sena avbokningar/schemaändringar med kort varsel” (15%) samt ”sjukskrivningar” (5,1%).

Orosmoment förknippade med bemanningsuppdrag toppas av ”oron över att bli sjuk” (50%). Därefter kommer besväret med att ”behöva jämföra bemanningsbolag, löneförhandla och jämföra avtal/villkor” (35,5%) Andra källor till oro var ”att inte klara av uppdraget” (30,8%), ”att plötsligt stå utan jobb” (30%), ”att det verkar krångligt att lämna en trygg anställning” (9,5%).   Av de som svarat var det en mindre del (17,2%) som ”inte oroade sig för någonting”.

Lön

Enkätundersökningen gör ingen skillnad på grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. På frågan ”hur hög grundlön har du per timme exkl. semesterersättning och ersättning för obekväm arbetstid” är det 17,6% som ligger i det lägsta lönespannet under 250,-/tim. Därefter kommer en andel på 34,8% som tjänar 250–300,-/tim och en ungefär lika stor andel (36,9%) tjänar 300-350,-/tim och 7,7% tjänar över 350,-/tim. Statistiken toppas av 3% som tjänar över 400,-/tim.

Löneanspråk vid en eventuell återgång till vanlig anställning var för majoriteten (37,3%) 35.000-40.000,-. Vid en sammanslagning av lönespannen 40-45.000,- och 45-50.000 visade det sig dock att flest (40%) skulle kräva lön på den nivån.

Framtiden

Ungefär hälften (51,1%) kan inte tänka sig att gå tillbaka till en vanlig anställning. En absolut majoritet (75,9%) svarar ja på frågan om de tror att ”behovet av bemanningssköterskor kommer att kvarstå på flera års sikt”. I tillägg tror 21,9% att det ”kvarstår men i mindre utsträckning än nu”. Vid ett scenario där möjligheter till bemanningsjobb av någon anledning helt skulle upphöra är 53,5% beredda att ”ta en vanlig anställning” medan 23% skulle ”börja jobba i Norge”, 14,8% ”byta yrke” och 8,6% ”börja studera”.flagga

Diskussion

Med facit nu i handen – hade jag rätt? Går utvecklingen att vända och kan regioner, landsting och kommuner fasa ut hyrsköterskor och få dessa att komma in i verksamheten som vanliga anställda? Nej, enligt resultatet är det ju över hälften som inte kan tänka sig att gå tillbaka till en vanlig anställning om möjligheten till bemanningsjobb skulle försvinna helt. Dessutom tror i princip alla att möjligheten kommer att finnas kvar – detta då sagt av personer som jobbar ute i verksamheterna och vet hur snacket går och hur stort behovet är. Skulle det osannolika dock inträffa kan Norge räkna med att återvinna en fjärdedel av oss direkt!

Undersökningen visar visserligen att lönen är något mycket viktigt – och konstigt vore det väl annars eftersom sjuksköterskor fortfarande är underbetalda. Facket driver sin kamp, studentrörelsen driver sedan några år sin framgångsrika kamp och nu finns även bemanningsjobb som ett alternativ för den som vill höja sin lön. Men resultatet visar också på något annat som kan bli en svårare nöt att knäcka för den traditionella arbetsgivarsidan än att slänga in lite mer pengar. Något som jag själv haft på känn hela tiden och nu fått bekräftat. Sjuksköterskor har börjat få smak på friheten! Som mycket viktiga eller helt avgörande skäl att byta till bemanningsjobb fick ”upplevelse av frihetskänsla” samt ”möjlighet till självbestämmande” minst lika höga poäng som ”högre lön”. Och omvänt, orsaker till missnöje hos den gamla arbetsgivaren var i lika hög grad som ”dålig lön” också ”missnöje med schema/arbetstider” samt ”möjligheter till självbestämmande”. Ytterligare stöd för den här uppfattningen är att den viktigaste faktorn när man väljer bemanningsföretag är att man erbjuds ”uppdrag som passar mig”. Lönen kommer först på andra plats. flyhi

Lönen är förstås ett kapitel för sig och siffrorna talar sitt eget tydliga språk. Majoriteten har mellan 300,- och 350,- per timme i grundlön vilket väl var ungefär väntat. Det jag vet av egen erfarenhet är att tillägg för obekväm arbetstid kan variera rätt så mycket och det beror bland annat på att de bolag som inte har kollektivavtal mer fritt kan bestämma över ob-tilläggens storlek. Min egen personliga erfarenhet är att man ibland erbjuds en relativt sett låg grundlön men sedan ett väl tilltaget ob för exempelvis nattjobb. Om man då enbart är intresserad av att jobba natt spelar ju i mitt tycke grundlönen mindre roll eftersom man i verkligheten aldrig kommer att tjäna så lite. Den typen av ”twist” är viktig att ha med sig i bakhuvudet när man förhandlar med sitt bemanningsföretag anser jag.

I undersökningen görs ingen skillnad på allmänsjuksköterskor (med enbart grundutbildning) och specialistsjuksköterskor. Det har bland annat visat sig att det inte sällan är god efterfrågan snarare än specialistutbildning som kan ge en högre lön. Dessutom finns det exempel på specialistutbildningar som inte anses ”nödvändiga” och som arbetsgivaren inte vill betala extra för. Det förekommer bland annat för specialistutbildningen Vård av äldre. Den här aspekten är viktig att väga in för den som överväger en specialistutbildning, tänker utnyttja den i sin bemanningskarriär och inte är beredd att låta enbart personligt intresse styra utan också vill ha valuta för studietiden.

Det finns många fler intressanta fynd i resultatet som skulle kunna diskuteras och kommenteras här, men som jag hoppas kunna återkomma till och fördjupa resonemanget i framöver. Fynd som är värdefulla både för sjuksköterskorna själva, arbetsplatserna och bemanningsföretagen att känna till. Exempelvis att man mest av allt saknar ”att tillhöra en gemenskap” när man inte har en vanlig anställning. Kanske inte alla personlighetstyper passar inom bemanning? Eller att det vanligaste orosmomentet är att man ska bli sjuk. Vad kan bemanningsföretagen göra för att erbjuda bra upplägg och information och därmed få lättare att skaffa personal? Kanske skaffa kontorspersonal som är insatta i vårdbranschen – eftersom detta också var något som ledde till problem.
Just nu verkar det också vara i princip tämligen oviktigt att ha möjlighet att fakturera via eget bolag – men kommer den frågan att besvaras annorlunda om jag gör om studien nästa år vid den här tiden?

En annan viktig fråga – som helt saknas i undersökningen – är vad bemanningssjuksköterskor tror att Socialstyrelsens nya regler för delegering av medicinhantering till icke legitimerad personal inom slutenvården kommer att få för följder på längre sikt. Kommer landsting och regioner att ta tillfället i akt och ersätta sjuksköterskor i stor utsträckning med undersköterskor? Och kommer därmed behovet av inhyrda sjuksköterskor att minska? Min egen gissning; på fråga ett svarar jag ”ja” och på fråga två svarar jag ”kanske”. De nya reglerna träder i kraft vid nyår och jag återkommer med inlägg i den här frågan.

Det jag trots allt tycker var det allra mest uppmuntrande och löftesrika resultatet med den här lilla enkätundersökningen var att aspekten om frihet och självbestämmande fick minst lika stor plats som lönefrågan. Vår bransch är kvinnodominerad och arvet från svunna tider med krav på duktighet, präktighet och självuppoffring lever kvar i många olika skepnader och under täckmantlar av varierande slag. (Tyvärr ibland även kollegor emellan). Att få en löneförhöjning och kanske möjlighet till betald vidareutbildning av arbetsgivaren är förstås bra, men räcker inte hela vägen. Ofta riskerar man också att det följs av ett krav på att binda sig till arbetsplatsen ett antal år framöver, och så har man sålt sin frihet för en kortsiktig belöning. Men att ha en känsla av att man är något värd, att man växer och utvecklas som människa med nya utmaningar och att man känner sig fri och själv kan bestämma över sin tid, sitt liv och sina drömmar. Det trumfar det mesta. Den känslan kan man komma mycket långt på, och med rak rygg och högburet huvud har man sen inga som helst problem att också kunna löneförhandla sig till en bra lön och rimliga villkor. Fri, stark och med lön och arbetsvillkor som motsvarar arbetsinsatsen och kompetensen – det är dit vi vill komma. Varsågod – en karamell för arbetsgivarna att suga på!

karamell-puuviljaloigud1

 

First-aid kit för nya konsulter

Sommaren är här och många av er kollegor runt om i landet åker sannolikt ut som konsulter/bemanningssjuksköterskor på ert första uppdrag. Jag fick en fråga från en läsare om jag inte kunde skriva ett inlägg med några tips om det första man ska göra när man kommer till en ny arbetsplats. Och om det finns någon smart strategi eller rutin att följa när man byter uppdrag ofta. I ett tidigare inlägg (klicka här) har jag skrivit om ”vett och etikett” för konsulter. Hur man ska bete sig för att bli väl mottagen och bibehålla ett gott rykte för oss bemanningssjuksköterskor. Jag ska gärna försöka komplettera med några mer handfasta tips och erfarenheter från mina olika arbetsplatser.

Var är grejerna?!

Alla ställen är ju olika men de finns några saker som man måste ha koll på från början för att kunna genomföra ett bra arbetspass.

  • ”hjärtstoppknappen”/akutlarmet
  • akutvagnen
  • mätutrustning vitalparametrar
  • syrgasmasker med tillbehör
  • kaffebryggaren

coffee

De fyra första punkterna handlar om att kunna agera i akuta situationer – och den femte att förebygga en akut situation för sjuksköterskan själv…! Hur lång eller kort intro du än får på uppdraget är knappen för hjärtstopplarm och akutvagnen i regel det första du får dig förevisat. Att hitta till mätutrustningen och även ha koll på var det finns batterier och påfyllning av ”öronskydd” till termometrarna bidrar till att sänka stressnivån om det kör ihop sig. Utrustning till syrgas finns i regel på något lager men se till att även ha lokaliserat var masker till inhalation samt lösa syrgastuber finns. Sen finns det förstås tusen och en saker till som man behöver hitta fram till, också lite beroende på vilken typ av arbetsplats man jobbar på, men det här tycker jag är topp 5 i alla fall på min lista.

Hur funkar grejerna?!

Vi använder ju mycket tekniska hjälpmedel och apparater i arbetet, och för den som byter arbetsplats ofta kan det vara ett stressmoment att behöva lära sig nya pumpar och maskiner hela tiden. Man kan inte heller räkna med att hinna gå igenom allt under introduktionen, och jobbar man sedan mest nattpass står man ofta ensam ansvarig med kanske bara undersköterskor som kollegor. Med tiden lär man sig de olika varianterna av infusionspumpar, näringspumpar och allt vad det kan vara. Men i början kan man infusionhoppas att det hänger en manual på pumpen (det gör det faktiskt ofta!) och i annat fall kan man alltid googla! Väldigt ofta har jag suttit i nattens mörka timmar på avdelningen och printat ut egna manualer för olika tekniska apparater som jag sedan förlitat mig på. Ett annat bra tips är att försöka ha lite is i magen och tänka strategiskt. De flesta apparater är nämligen, till skillnad från människor, logiskt och smart uppbyggda och fungerar ungefär enligt samma principer! Start och stopp. Menyer med undermenyer. Bekräfta val med en knapp det står OK på. Eller C. Eller prova att trycka ”enter”. Pil upp och pil ned. Om allt skiter sig – dra ur sladden/ta ur batteriet och börja om från början!

Rutiner

Alla arbetsplatser har sina egna rutiner, PM, vårdprogram, tider och upplägg för rond etc. Ingen kan kräva att en inhoppande konsult ska greppa allt med en gång – och du ska inte heller kräva det av dig själv! Se till att du får en övergripande genomgång av hur arbetspasset är tänkt att läggas upp med hållpunkter för när saker sker och vem som gör vad. Viktiga saker att ha koll på tycker jag är:

  • patientspecifika omständigheter
  • hur kontaktar man läkare på kvällar/nätter/helger
  • vem får göra vad – regler för delegering till undersköterskor
  • rutiner kring prover/provsvar/röntgensvar

Med den första punkten menar jag att om det är en patientkategori som du inte mött tidigare finns det ofta specifika saker att tänka på som inte tillhör det självklara/grundläggande. Vanligen har avdelningen ett PM för detta – skriv ut och studera! (Annars brukar jag faktiskt inte förorda att ta uppdrag som konsult på avdelningar där man ställs i helt okända situationer med diagnoser man inte är van vid. Det är att lägga onödig stress på sig själv och det behövs inte när det finns så gott om uppdrag som det gör just nu.)

Ha koll på hur du kontaktar jourläkare och om du ska ringa eller söka, slå stjärna, fyrkant eller två nollor och vad för slags mediciner du har på generella listan som du själv kan ge innan du behöver ringa.

Delegering – vad kan och får du be undersköterskorna göra? Det kan skilja en hel del har jag märkt. Allt från extremfall i Norge där de inte ens får lägga om ett sår (och ännu mindre sätta en kateter) till andra ställen (i Sverige) där de rutinmässigt kopplar ner dropp, ger sondmat och sätter pvk. Fråga dig fram! Nytt från årsskiftet blir ju också medicindelegering inom slutenvården – något som säkerligen kommer att ställa till en hel del förvirring i början.

provrör

Rutiner kring prover, remisser och röntgensvar skiljer sig också åt förstås och dessutom finns det ofta ett separat system att lära sig för att beställa och bevaka svar. Sker det elektroniskt eller via remiss? Hur funkar etikettskrivaren? Var ligger lab, vilket nummer ringer man på lördagsnätter, var och hur beställer man blod… Jobbar du dag eller kväll har du i regel en kollega att fråga, men nattetid kan du ju stå ganska ensam med det här. Har du bara uskor som kollegor är de förmodligen inte insatta i det här mer än att de brukar ta själva proverna. Administrationen runt det hela faller oftast på dig. Du kan alltid ringa en annan avdelning och fråga – och chansen är rätt stor att det är en annan bemanningskollega som svarar! (Vi verkar vara extra efterfrågade till nattpass på många ställen). Många gånger är också jourdoktorn ganska hjälpsam om det är ett ställe där de är vana vid hyrpersonal – och chansen är förresten rätt stor att även doktorn är inhyrd…

Lägg ribban lagom högt och lämna känslorna hemma (va??!!)

Det viktigaste tipset jag har jag sparat till sist; försök hålla huvudet kallt och engagera dig inte känslomässigt i onödan. Du är inhyrd för att under några timmar se till att jobbet flyter och dina patienter får det de ska ha. Och det räcker att du levererar just det – inte att du förändrar världen och involverar dig i allt och alla. Jag har under mina yrkesverksamma år märkt att sjuksköterskor är en grupp som många gånger engagerar sig starkt känslomässigt i mångt och mycket. På gott och ont. Självklart ska man vara empatiskt och medkännande. Självklart ska man göra ett ansvarsfullt och bra jobb. Men man får också sätta gränser, både för sig själv och andra, och inte använda sin energi på sådant som inte är nödvändigt. Ta ett steg tillbaka och se de bakomliggande strukturerna. Mycket är sig likt på alla olika arbetsplatser. Hitta mönstren. Efter ett tag lär du dig urskilja de olika ”typer” som finns i varje arbetsgrupp. Vissa ska man hålla avstånd till, andra kan man förlita sig på när det krisar. Som konsult står du ganska ensam och det gäller att du står stadigt och är trygg i dig själv. Ta inte åt dig i onödan utan låt det rinna av dig och gå vidare. Det här kommer inte naturligt i början men man lär sig. Det måste man för att orka.

3D Man trying to climb wall

En annan aspekt är det här med att ställa upp och vara lojal. Min åsikt är att det delvis är därför vi har den situation vi nu har. För att sjuksköterskor i alla tider självklart har ställt upp och varit lojala. Arbetsgivarna har spelat på känslosträngarna, det dåliga samvetet och ett slags ”socialt ansvar för gruppen” som i alla fall väldigt många kvinnor verkar ha. Och de har KUNNAT göra det för att det har GÅTT att göra det. Men det är upp till var och en att bestämma om det ska gå – och hur långt det ska gå. Mitt råd är att du inte ska vara kvar på ett dåligt uppdrag längre än avtalstiden (eller kortare om du verkligen har hoppat i galen tunna och har en schysst möjlighet att dra dig ur). Arbetsplatser med dålig arbetsmiljö, ledarskap som suger och usel personalpolitik ska inte tolereras. De ska inte ha någon personal alls tills de lärt sig en läxa. Det finns andra uppdrag. Genom att vara selektiva och hårda på kort sikt bidrar vi till att ta ansvar för kollegornas framtida arbetsmiljö, lön och villkor.

 

Take no shit – go kick some ass!

 

modesty

Välja bolagsform – en uppdatering

I ett tidigare inlägg om att välja bolagsform har jag listat en del fördelar med att välja att starta som aktiebolag. Efterhand har det visat sig vara det riktiga beslutet för mig av ytterligare ett skäl. Läs mer i det här inlägget om Skatteverkets bestämmelser för att uppfylla kravet på näringsverksamhet!

Det började med en fråga…

I min FB-grupp Entreprenörer inom hälso- och sjukvård la jag ut följande artikel från sidan Driva Eget som handlar om hur man som vårdpersonal hyr ut sig själv. Så långt allt väl. Artikeln innehåller en del bra tips bland annat från Vårdförbundet som har en särskild avdelning för egenföretagare. I kommentarfältet till den här artikeln fanns dock en fråga från en läsare och en länk till en artikel skriven av juristfirman Delphi. Frågeställaren skrev: ”Kan vara värt att poängtera Skatteverkets krav på självständighet som en del av vad som definierar näringsverksamhet jämfört med anställning, och vilka konsekvenser det kan få om Skatteverket i efterhand anser att det är fråga om anställning.” Detta föranledde en medlem i FB-gruppen att fråga mig hur jag tänkt kring detta.

Artikeln från Delphi handlar om gränsdragningen mellan att räknas som konsult eller arbetstagare. Författaren konstaterar sammanfattningsvis att ”Som tumregel gäller att en konsult är betydligt mer självständig än en anställd. Det gäller både i förhållande till arbetstider och arbetsställe, men även i förhållande till resultatet av arbetet och den ekonomiska risken.” Därefter listas elva punkter som syftar till att belysa hur man särskiljer en fristående konsult från en anställd.

paragraf

Vid närmare granskning av dessa elva punkter kom jag fram till att jag ”föll” på ganska många av dem. Riskerade jag alltså att betraktas som anställd till min uppdragsgivare istället för fristående konsult? Jag gick vidare och sökte upp den information som fanns på Skatteverkets sida och här hittar du länken. Efter en djupdykning i den inte alltför lättlästa texten fastnade jag för följande mening: ”En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för längre uppdrag i syfte att ersätta ordinarie anställda kan normalt inte anses uppfylla kraven för näringsverksamhet även om parterna kommit överens om att uppdragstagaren ska utföra arbetet som näringsidkare. Det kan exempelvis gälla lärarvikarier, vikarierande sjukvårdspersonal eller chaufförer som ställer sin arbetskraft till förfogande till en och samma uppdragsgivare för en längre tid (två månader eller mer)”

Jaha, det här såg ju allt mörkare ut. Jag jobbar ju varannan vecka för ett och samma bemanningsföretag hos en och samma uppdragsgivare. Det blir dessutom heltid och inte mycket tid över för andra uppdrag enligt gängse sätt att räkna arbetstid. Riskerade jag alltså att ”få bakläxa” vid en eventuell revision?!

… och det slutade med ett lugnande svar!

Sagt och gjort, det enda raka var att fråga Skatteverket direkt. Jag beskrev att verksamheten startat i mars i år och hänvisade till den meningen jag citerat ovan. Min fråga var om jag verkligen uppfyllde kraven på näringsverksamhet och vad jag kunde göra ifall så inte var fallet. Gardera mig genom att under ett verksamhetsår ha fler uppdragsgivare? Eller om det räckte att ha olika uppdrag för en och samma uppdragsgivare?

 

Som tur var missade jag telefonsamtalet från Skatteverket och har därför fått ett skriftligt svar som jag nu förvarar i min bolagspärm! Så här skriver Skatteverket: ”Ett aktiebolag kan endast bedriva näringsverksamhet. Utredning om den juridiska personen ska bedriva näringsverksamhet eller inte ska därför inte göras. Detta innebär att ställningstagandet 2008-12-11 i normalfallet inte ska tillämpas för aktiebolag (inklusive fåmansaktiebolag). Du är anställd av ditt bolag och att bolaget i sin tur endast har ett uppdrag spelar ingen roll.”

Slutsats av resonemanget

För den som siktar på att jobba som underleverantör till ett bemanningsföretag och endast ha ett långt uppdrag i taget är det sannolikt bäst att välja AB som bolagsform. Förskatteverket den som är det minsta tveksam råder jag till att kontakta Skatteverket och fråga vad som gäller i det specifika fallet. Sen finns det förstås, som jag skrivit om tidigare, många andra bra skäl att välja AB. Inte minst av skatteskäl.

 

Pension och sparande – version 2.0

I ett inlägg för inte så länge (klicka här) sedan redogjorde jag för mina tankar kring det här med tjänstepension och långsiktigt sparande. Jag resonerade mig fram till att det nog troligen är bättre att dissa gammelbankernas tjänstepensionslösningar och dyra fondavgifter. Istället menade jag att fondsparande hos någon av nätmäklarna Nordnet eller Avanza var att föredra. Men det var då det… Sen. Kom. Sigmastocks.

Vad är Sigmastocks?

Sigmastocks är ett nytt företag – ett så kallat startup – vars affärsidé går ut på att erbjuda sina kunder prenumeration på alltid aktuell och uppdaterad sammansättning av den optimala aktieportföljen utifrån vissa parametrar man kan bestämma själv. Exempelvis ställer man själv in om man vill ha tonvikt på större eller mindre företag, fokus på stabilitet eller tillväxt. Med jämna mellanrum (månadsvis/kvartalsvis) får man ett mail där den optimala sammansättningen av aktier är matematiskt uträknad. Enkelt kan man direkt från mailet logga in sig på den bank man i förväg valt (Avanza, Nordnet eller Nordea) och så köper man själv sina aktier.

 

 

sigma1
Om du förinställt Nordnet som din bank är det den inloggningssidan som kommer upp till höger.

 

 

Vad är fördelen med det här?!

Jo, de flesta svenskar har sitt långsiktiga sparande i aktiefonder. Och dessa betalar man mer eller mindre höga avgifter för. Fondförvaltningsavgifter som sakta men säkert äter upp den vinst som skulle hamnat i spararens egen ficka. Genom att istället göra jobbet och köpa aktierna själv skapar man sin egen portfölj. Sigmastocks uttrycker det helt enkelt som att man tar bort de mellanhänder som också vill vara med och tjäna en slant.

Det enda som kostar (förutom bankens courtageavgift) är den prenumerationsavgift du betalar till Sigmastocks. Om du nöjer dig med att investera i svenska aktier kostar det 19,-/månad att prenumerera på hur din aktieportfölj ska se ut – om du vill köpa aktier på en global marknad får du betala 49,-/månad.

 

 

sigma3
Till vänster: listan över föreslagna aktier. Till höger: Nordnets köpsida för aktier. När du handlat färdigt uppdaterar du ditt innehav med den svarta knappen till vänster.

 

 

 

Men… kan det här verkligen fungera? Är det inte stora risker?

Den som känner sig tveksam ska ta en titt på Sigmastocks sida och övertyga sig själv om att det här är ett koncept som ligger i tiden – och som kommit för att stanna. ”Klassisk finans har typiskt sett handlat om att blåsa kunderna så mycket som möjligt” säger man kaxigt och konstaterar att ”sannolikheten att en aktie går upp eller ner är exakt lika stor om du äger den direkt eller via en fond. Du kan däremot vara säker på att fondavgifterna dras, år efter år”. Man förutspår till och med att klassiska fonder kommer att försvinna inom tio år. Och självklart, digitalisering är ju ett tidens tecken. Eller använder du själv fortfarande telefonkatalogen…?! Till exempel.

Fem starka skäl att välja Sigmastocks:

  • Vi garanterar dig en på sikt högre avkastning än aktivt förvaltade fonder på samma marknader som våra aktieportföljer (detta pga fondavgifterna).
  • Du behöver inte kunna något om aktier alls. Att det skulle vara riskfyllt och farligt är en myt som har byggts upp av folk inom branschen för att de ska kunna ta bra betalt.
  • Vi grundar oss på etablerad forskning gällande portföljoptimering. I grund och botten handlar det om fundamental analys,
  • Nytänkande – vi tar finans in i 2000-talet. Finansbranschen har inte utvecklats i samma takt som samhället i övrigt.
  • I motsats till alla andra bolag i den här branschen är vår avgift klart synlig. Du ser dessutom tydligt vad du betalar för dina köp

 

Hur tänker jag själv?

För det första; jag kan absolut ingenting om aktier eller aktiemarknaden. Jag har hittills haft mitt sparande i fonder. Men så fort jag fick höra talas om Sigmastocks upplägg kände jag att det var ett tankesätt som är kompatibelt med mitt eget. Driftigt, logiskt, framåt och med i tiden. Med transparens, kundnyttan i centrum och med en kaxig kick-ass-attityd åt etablissemanget finns det allt att vinna.

Jag sätter nu varje månad över 5.000,- från mitt företagskonto på Länsförsäkringar till en kapitalförsäkring på Nordnet. Varje månad köper jag för 2.000,- svenska aktier. Resten av pengarna får stå kvar tills jag kommit upp i en större summa och då kan köpa globala aktier – kanske någon gång i kvartalet. För detta ändamål har jag skapat två aktieportföljer.

Jag kan fortfarande lika lite om aktier. Men nu när jag börjar få ett eget innehav tänker jag i lugn och ro sätta mig in i hur det fungerar, läsa på om ”mina” företag och följa deras förmodade fram- och uppgång på börsen. Jag rekommenderar den som är intresserad att gå in på Sigmastocks sida för där finns mycket intressant att läsa till att börja med. (Och som vanligt kan jag försäkra att jag inte har någon som helst ekonomisk vinning på de rekommendationer jag gör. Jag vill bara dela med mig av något som funkar bra för mig.)


 

Första månaden – på egna vingar

En dryg månad har gått sedan sista blogginlägget och det börjar bli dags att rapportera till er vad som sker i företaget. Det här är också första månaden när firman fungerar fullt ut och jag inte längre har lön som anställd. Nu har jag kastat loss, lämnat den så kallade ”tryggheten” och är min egen chef alldeles på riktigt!

Fakturera

Som egen företagare är det nu jag som skickar en faktura till min uppdragsgivare (bemanningsföretaget) istället för att de betalar ut lön till mig. Som grund måste jag dock fortfarande ha den tidrapport som avdelningschefen signerar efter varje arbetad vecka.

 

tid.jpg

 

En faktura behöver innehålla vissa bestämda uppgifter. I mitt fall har jag fått en specifikation från min uppdragsgivare hur de vill att fakturan ska vara utformad. Mer information kan du också hitta via den här länken.

Jag skapar nya fakturor direkt i mitt bokföringsprogram – Visma eEkonomi – och när de sedan är betalda kan jag enkelt ”plocka upp” fakturan och bokföra den direkt. Eftersom jag än så länge har en enda uppdragsgivare och har samma antal timmar varje jobbad vecka är faktureringen ett snabbt och enkelt jobb. Det är i princip bara att byta ut veckonumret och köra efter samma mall varje gång. Smidigt!

 

fakt

Bokföra

Och givetvis måste jag nu också börja bokföra alla transaktioner – pengar in och ut via företaget. Bokföring är ju en konst i sig och det är nödvändigt att ha grunderna klara för sig om man ska sköta det löpande arbetet själv. Vad är debet och kredit? Vad är skillnaden på kostnadskonton och intäktskonton? Hur fungerar en kreditfaktura – ifall man nu måste använda sig av det?! För min del innebär det här inte något problem eftersom jag både drivit företag förut (enskild firma) och varit anställd som ekonomiassistent och jobbat med löpande bokföring. För den som inte har tidigare erfarenhet rekommenderar jag någon form av kurs, för det är nog inte helt enkelt att läsa sig till allt ur en bok. När jag googlar på ”bokföringskurs” får jag upp såväl länkar till kurser on-line som studieförbund. Välj det som passar dig bäst!

När man sedan väl har grunderna klara för sig tycker jag Visma eEkonomi är så pass lättjobbat att det i princip är självinstruerande. Om du klarar att nätshoppa skor så kan du bokföra – skulle jag vilja påstå! (Och då är jag inte någon storkonsument av skor on-line…). Lite igångsättningshjälp fick jag av min revisor vid vårt första möte, men därefter har jag också haft stor nytta av den chatt som finns inbyggd i systemet. Medan man bokför kan man ställa frågor och få svar så gott som omgående från Visma.

Som du ser på bilden här nedanför (som visar några av mina första verifikationer) blir det en del kostnader första månaden. Jag har ju tex öppnat företagskonto hos Länsförsäkringar och behöver då betala en årsavgift (600,-). Dessutom kostar bokföringsprogrammet ungefär 2.000,- och min företagsförsäkring 1.300,-.  Verifikation A11 avser en överföring till Nordnet där jag också öppnat företagskonto. Här tänker jag spara en viss summa varje månad istället för traditionell tjänstepension. Tanken är att öppna en kapitalförsäkring och investera i aktier med hjälp av Sigmastocks. Men detta blir ett helt eget blogginlägg i sig så det återkommer jag till! (Den nyfikne kan redan nu googla på ”Sigmastocks” så ska du få se på något spännande…!)

 

bokföring

 

Något man ska tänka på första månaden är att likviditeten (pengar man har tillgängligt på kontot) kan vara lite begränsad. Därför kan det vara svårt att ta ut lön redan första månaden om man inte sett till att inbetalningarna från de första skickade fakturorna går lite omlott med de sista löneutbetalningarna från arbetsgivaren. Dessutom är det ju alltså en del fasta kostnader som kanske har årsförfallodag direkt (och sedan alltså inte återkommer förrän nästa år) och belastar ekonomin. Jag har löst det på samma sätt som jag gjorde för att få ihop till aktiekapitalet – jag har tagit lite extrapass för ett annat bemanningsföretag under mina lediga veckor. Inte optimalt ur återhämtningssynpunkt kanske, men nödvändigt. Till 1 maj är dock det hela i balans och jag ser fram emot lediga veckor, inflyttning i nya lägenheten och en härlig vår!

Boende och resor

Efter att ha provat på att köra bil till Sundsvall några gånger har jag insett hur fantastiskt det är … att åka tåg! Så från och med maj kommer jag att byta ut det ocentrala boende jag skaffat mig och istället ha en supercentral företagslägenhet nära stationen. Det är visserligen en frihetskänsla att åka egen bil, men i längden blir det jobbigt att pendla en så lång sträcka (55 mil enkel resa). Så från att ha tagit ut milersättning på 18,50 per mil kommer jag framöver att ha kostnader för tågbiljetter istället. (Och den första är som du ser redan bokförd som verifikation A21). Bilen är fortfarande i min privata ägo och kommer att förbli. Jag har beslutat att vänta med eventuell tjänstebil tills jag ser vart jag ska åka på uppdrag framöver och om jag i så fall ska byta till en annan modell. En trevlig elbil kanske?! Det är bättre för miljön och förmånsvärdet är betydligt lägre. Du som är mer intresserad av att läsa om villkoren för tjänstebil kan klicka här. Och för den som föredrar glammiga hemma-hos-reportage kan det säkert dyka upp ett sådant från min charmiga citylya lite längre fram i vår.

 

tesla
Nurse Tessie?!

 

Friskvård

Som egen företagare har man rätt att dra av kostnader för friskvård. Något av det första jag gjort är därför att säga till på gymmet att mitt privata autogiro ska avslutas och jag istället vill ha en faktura på ett årskort utställt på företaget. Se där, ännu en privat kostnad som minskar och istället kan betalas med oskattade pengar!

Med långa restider till jobbet och mycket nattjobb är det viktigt att hålla både kropp och själ i trim. Därför har jag också lovat mig själv att vara en ansvarsfull arbetsgivare och ta väl hand om personalen – min bästa resurs. Massage är avdragsgillt och mycket positivt så därför får jag njuta av det varannan vecka. Tack snälla chefen!

 

 

mfc
Motala Fitness Center

 

 

Personlig utveckling

Något som jag upptäckt efterhand är att företagsstarten också innebär en personlig utveckling på många sätt. Genom att vända på perspektivet och själv bli ansvarig för sin tillvaro på jobbet växer man med uppgiften i den takt det behövs. Man kan aldrig sitta och gnälla och vara missnöjd utan allt är helt och hållet upp till det egna ansvaret i varje given situation.

 

jag

 

Genom att jag valt att sticka ut näbben litegrann och blogga väldigt detaljerat om allt jag gör har jag också råkat ut för (hittills) ett personligt påhopp där man ondgjorde sig över att jag är i total avsaknad av empati, enbart bryr mig om mig själv och bara är ute efter ekonomisk vinning och det som gynnar mig själv. Jag ansågs ägna mig åt provokativt självförhärligande och egocentricitet. Min första spontana reaktion var att det kändes mycket obehagligt att bli utsatt för sådant oväntat påhopp direkt riktat mot min person. När jag hade funderat en stund bemötte jag sedan påhoppet skriftligt i det forum det förekom. Därefter valde jag faktiskt att inte fortsätta fördjupa mig i tankar på varför någon skulle vilja framställa mig på det sättet. Utan jag blev istället ännu mer styrkt i min föresats att den här bloggen och min företagarkarriär ska tjäna som information och inspiration för den som vill ha det. Kanske jag blir ännu mer provocerande framöver, vem vet?! Ett tips till den som mår dåligt är i så fall att det går utmärkt att sluta läsa det jag skriver. Det fria företagandet är kanske inte för alla och några kommer alltid att ha synpunkter av politiska och ideologiska skäl.

 

skatt

Vårdkrisen och sjuksköterskerollen – hög tid för omvärldsbevakning

Hittills under det här året tycker jag krisrubriker och kaosartiklar har avlöst varandra i media, och det verkar inte ha någon ände. Till detta kommer också signaler om att man från arbetsgivarhåll inom två år tänker göra sig oberoende av hyrpersonal (läs mer här, att flera arbetsgivare har börjat byta ut sjuksköterskor mot undersköterskor (läs mer här och här) till och med på IVA. I dagarna väntas också ett beslut från Socialstyrelsen angående det förslag om att ge möjlighet att delegera medicinutdelning till undersköterskor även inom slutenvården som kom förra sommaren (läs mer här).

 

stick

 

Vad finns till slut kvar av sjuksköterskerollen om man säljer ut bitar av den så här? Är det någon idé att satsa på en specialistutbildning om man ändå är helt utbytbar mot olegitimerad personal – till och med efter en VUB? Och vad kommer att hända inom bemanningsbranschen de närmaste två-tre åren?

Det här är aktuella frågor att reflektera över när man har vård som sin affärsidé. I alla företag är det viktigt att ha omvärldsbevakning och hänga med i samhällsutvecklingen. Åt vilket håll blåser vinden? Hur kan jag som företagsledare utnyttja situationen till min fördel och kanske vända ett hot till en möjlighet? Finns det överhuvudtaget några möjligheter? Ja, att det finns möjligheter tvivlar jag inte alls på. Men kanske måste man börja tänka i lite andra banor och se sig om efter nya lösningar. Om arbetsgivarna tycker de lika gärna kan ha och mista oss inom den vanliga vården – så kanske det finns andra uppdragsgivare som bättre förstår att ta tillvara vår kompetens? Jag jobbar vidare med omvärldsbevakning och framtidsplanering…

 

sunrise

 

 

Att göra en budget.

Många frågor…

Innan jag startade Travel Nurse hade jag tusen och en frågor inför företagsstarten. Jag ser samma frågor dyka upp hos många andra som också är nyfikna på livet som entreprenör.

  • Hur mycket kan man fakturera per timme?
  • Vad tjänar man på att ha eget företag?
  • Vilka kostnader måste man själv stå för?
  • Vilken lön kan man ta ut?
  • Hur mycket pengar blir det egentligen ”i handen”?

Svaret på de här frågorna får man om man gör en budget – alltså en översikt på intäkter och kostnader. Jag ska presentera ett fiktivt fall med en sjuksköterska som fakturerar via eget aktiebolag och jobbar som underkonsult till ett bemanningsföretag. Det är sen enkelt för dig att sätta in dina egna siffror i budgeten och se vad som händer om man justerar dem upp eller ner.

Möt Henrik
syster-henke
Nurse Henke

 

Henrik är grundutbildad sjuksköterska och jobbar som underkonsult via sitt eget företag, Syster Henke AB, till bemanningsföretaget Glada Syrran AB. Han pendlar 200 mil varje månad i sin privata bil till uppdraget och jobbar 14 nätter per månad. Här är Henriks budget:

image

Kommentarer till intäkter

Timpriset 500,- är fiktivt för det här exemplet men kanske inte helt taget ur luften. (Jag vet ju vad jag själv fakturerar, men har egentligen inte jämfört mig med andra underkonsulter i samma situation.) Olika kommentarer i grupper på Facebook antyder att 500,- inklusive ob och semesterersättning kan vara ett timpris som förekommer bland de som fakturerar själva. (I exemplet jobbar ju Henrik natt och därmed är natt-ob inräknat).

Faktorer som påverkar vilket pris man kan ta är: eventuell specialistutbildning, hur högt ob man kan ta ut (bemanningsföretag utan kollektivavtal kan i regel ge bättre ob), hur villig man själv är att jobba obekväma tider, vilken region man jobbar i, vilket bemanningsföretag man samarbetar med. Det som dock är intressant är ju hur hela budgeten ser ut, för intäkterna är bara halva av sanningen. Den totala summan av intäkter under ett år kallas för företagets omsättning. Henrik omsätter ungefär en miljon i sitt företag.budget calculation

Kommentarer till kostnader

Henrik tar ut en lön på 36.000,- per månad vilket innebär att han ligger precis under gränsen för statlig inkomstskatt dvs han undviker att passera brytpunkten och få betala onödigt mycket skatt. Nettolönen (”pengar i handen”) är 27.000,- och skatten utgör 9.000,-. En gång i månaden den tolfte betalar Henrik in 9.000,- i skatt och 11.000,- i arbetsgivaravgift till Skatteverket. Arbetsgivaravgiften är 31,42% räknat på bruttolönen (36.000 x 0,3142).

Henrik har även rätt till skattefritt traktamente på 220,- per dag. Eftersom han är hemifrån 14 dagar per månad blir 220 x 14 = 3.000,-. Han kör också privat bil och kvitterar då ut 18,50 per mil i skattefri reseersättning. Räknat på 200 mil i månaden blir det 3.700,-. Totalt i handen varje månad får alltså Henrik 27.000,- (lön) + 3.000,- (traktamente) + 3.700,- (reseersättning). Summa 33.700,-.

Henrik har hittat ett billigt boende (en kollega hyr ut ett rum i sin villa) och kommer undan med 3.500,- per månad. Han har valt att skaffa företagsförsäkring (ansvar och rättsskydd), livförsäkring, sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring kombinerat med ett sparande i tjänstepension. Detta kostar tillsammans 5.000,- per månad. (Du kan läsa mer om försäkringar i mina tidigare inlägg.)budget3

En revisor är bra att ha även om man sköter den dagliga bokföringen själv, och Henrik har valt att låta henne sköta årsbokslut och deklaration. Under verksamhetsåret dyker det också upp frågor som han då kan rådfråga henne om. Han budgeterar med en tusenlapp i månaden för den servicen. I den summan har han också räknat in det bokföringsprogram han tänker använda.

Komna så långt kan vi räkna samman kostnader på 63.200,- per månad för Syster Henke AB. Men vad är då bolagsskatt? Jo, det är den preliminära skatt man ska betala in varje månad (också den tolfte) räknat på den vinst man räknar med att göra. Intäkter (80.000,-) minus kostnader (63.200,-) varje månad ger en vinst på 16.800,-. På den summan räknar man 22% bolagsskatt. 16,800 x 0,22 = 3.696,-. Efter att man betalt in skatten har man alltså 13.104,- kvar på företagets konto. Detta är den vinst Syster Henke AB gör varje månad. Det här är de pengar jag syftar på i mitt förra inlägg (om pension och sparande) som man kan investera i en kapitalförsäkring som ägs av företaget eller helt enkelt låta stå kvar på en aktie- och fonddepå. Man kan också välja att ta utdelning för egen privat del. (Detta ligger dock långt fram i tiden för mitt eget företag och jag har inte satt mig in i detaljerna för det. Innevarande år satsar jag på att tjäna in pengarna så får jag blogga om utdelning nästa år!)

budget1

 

Övriga kommentarer

Det här är en ganska enkelt uppbyggd budget, men faktum är att så mycket mer behöver det inte vara. En kringresande konsult har sällan mer kostnader än så här.  Som du säkert räknat ut går det att höja företagets vinst på två sätt – antingen ökar man intäkterna eller minskar kostnaderna. Dock ska man tänka på att de kostnader man ”ändå har” (typ friskvård i form av träningskort och massage tex) vinner man ju på att låta företaget betala. Allt man slipper betala med sina egna skattade pengar förbättrar ju den privata ekonomin.

Ett frågetecken för mig själv just nu är bilen. Jag har funderat fram och tillbaka och inte bestämt mig för om jag ska låta företaget ta över min privata bil eller inte. Funderingarna går vidare och kommer säkerligen att utmynna i ett separat inlägg så småningom. Om företaget äger bilen minskar ju de privata kostnaderna med motsvarande summa men istället beskattas jag för förmånsvärdet samt kan bara ta ut en lägre summa i milersättning. (Dessutom kör jag diesel så det blir lägsta ersättningen…). Jag kan ju heller inte dra av någon moms vilket är ytterligare ett argument emot att ha bilen i företaget. Bilen är också nästan ny varvid det inte är sannolikt att den måste genomgå dyra reparationer.

Lönar det sig att starta aktiebolag eller är det bättre och enklare att fortsätta som anställd hos sitt bemanningsföretag? Jag skulle vilja påstå att så fort man tjänar över 37.000,- så lönar det sig. Visst kan man löneväxla sig till tjänstepension, men mycket av det jag läst om den typen av sparande tyder på att det finns vinster att göra genom att långtidsspara på annat sätt. Och det har man full frihet att göra i sitt eget bolag. Överhuvudtaget har man ju mycket bättre koll på sina pengar och sin ekonomi när man sköter allt själv och tvingas sätta sig in i hur det fungerar. Lycka till!

 

budget

 

 

 

 

 

Pension och sparande

Tillhör du dem som tycker det är tråkigt, svårt, besvärligt och jobbigt med ekonomi? Du är inte ensam – även jag tyckte så tidigare. Men jag har goda nyheter!  Det fungerar nämligen så att ju mer du sätter dig in i ämnet, desto mer spännande och roligt kommer du att tycka det är. Dessutom handlar det om dina egna pengar, och vem annars ska ha koll på dem? Kunskap är makt så jag hoppas det här inlägget ska inspirera dig att söka mer information och koppla greppet på din egen ekonomi – grunden till en bra framtid.

Lite kort om pensionssystemet

kuvert

Pensionssystemet kan beskrivas med hjälp av en pyramid där basen utgörs av den allmänna pensionen (inkomstpension plus premiepension). När du tar ut lön i ditt aktiebolag lägger du också grunden till inbetalningar till den allmänna pensionen via den skatt du betalar in samtidigt med arbetsgivaravgifterna varje månad. Premiepensionen (PPM) är den del av den allmänna pensionen där du själv kan välja vilka fonder som pengarna ska förvaltas i. Inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är inte pensionsgrundande för den allmänna pensionen vilket i praktiken innebär att du inte vinner några extra pensionspengar på att ta ut en årslön som överstiger 461.250,-. (Tvärtom råkar du ut för att behöva betala statlig inkomstskatt – men mer om detta i ett senare inlägg). Varje år får du en sammanställning över din intjänade allmänna pension – det välkända orange kuvertet.

pension

Nästa del av pyramiden utgörs av tjänstepension, och detta är något som din arbetsgivare kan betala in åt dig. Det finns fyra stora tjänstepensionsavtal i Sverige. Vilket du tillhör beror på var du arbetar och om din arbetsgivare har kollektivavtal. Om du har haft flera anställningar av olika slag under ditt yrkesliv har du sannolikt sparandet utspritt på flera olika ställen. En gång om året får du kuvert med sammanställningar, och det kan stå tex Fora eller Collectum på de kuverten. Som egen företagare kan du själv avsätta pengar till tjänstepension (men jag råder dig att läsa hela det här inlägget innan du bestämmer dig för ett sparande).

Översta toppen i pyramiden är det privata sparandet. Vid årsskiftet 2015/ 2016 ändrades reglerna för avdragsrätten av privat pensionssparande. Det innebär att du som är anställd och har tjänstepension från din arbetsgivare inte längre kan göra avdrag i deklarationen för privata pensionsförsäkringar eller individuella pensionssparanden (IPS). Det finns däremot andra sätt att spara privat på längre sikt tex på ett investeringssparkonto (ISK), i en kapitalförsäkring eller genom att amortera på huslånet. Ett annat alternativ är det jag beskriver i slutet av det här inlägget – sparande i en vanlig aktie- och fonddepå.

Läs gärna mer på Pensionsmyndighetens sidor om allt som gäller pension. Här kan du nörda ner dig i procentsatser, göra din egen pensionsprognos, byta PPM-fonder med mycket mera! För länk klicka här

En annan bra webplats för dig som vill ha koll och göra en egen pensionsprognos är Min minpensionpension. Här kan du sammanställa dina pensionsuppgifter och bland annat få en övergripande koll på alla de olika typer av tjänstepension som du samlat på dig. För länk klicka här.

Tjänstepension – eller kanske inte?!

Bland det första jag upptäckte när jag började jobba inom bemanning var att det är mycket lätt hänt att komma över gränsen för statlig inkomstskatt som går ungefär vid en årsinkomst på 443.200,-. Detta motsvarar en månadslön på 37.000,- vilket man snabbt kommer upp i om man jobbar heltid och enbart natt uppe i mörkaste Norrland för ett bemanningsföretag som är kända för att betala riktigt bra (som jag gör). Det var då jag hörde talas om begreppet ”löneväxling” och googlade på det. (Vilket inom parentes ledde mig till den utmärkta, privatekonomiska bloggen Rika Tillsammans – men det är en annan historia.)

Löneväxling innebär att man tar en del av sin lön (den delen som överstiger de magiska 37.000,-) och placerar det i ett tjänstepensionssparande istället för att ta ut det som lön. Sedan tar man ut sparandet när man gått i pension och får då skatta som vanligt för det. Jag hann dock aldrig börja löneväxla för jag hade ju redan planerat att starta ett aktiebolag. Och när jag väl gjort det var det dags att börja titta på vilken typ av långsiktigt sparande inför pensionen som skulle bli bäst med de nya förutsättningarna.

Ett sätt är ju förstås att skaffa sig en paketlösning typ Länsförsäkringars Friplan där en tjänstepension ligger i botten och sedan plocka på försäkringar av olika slag. I början trodde jag att det var enda alternativet, och på ett sätt är det väl det om man vill åt de försäkringar som ingår. Minsta summa att spara i tjänstepension hos Länsförsäkringar skulle i så fall vara en tusenlapp i månaden för att få tillgång till Friplan. Men om man ordnar försäkringarna separat? Eller inte vill ha dem alls? Eller kanske bara vissa av dem?

Så snubblade jag över en mycket intressant artikel på Vismas sidor, och jag bjuder på länken här. Inlägget är en del av Vismas informationsbank kopplat till deras skatteprogram, och som du ser finns det mer godsaker att ta del av via innehållsförteckningen. (Visma är ett företag som bland annat säljer bokföringsprogram, och jag överväger själv att börja använda deras program eEkonomi.)

Sammanfattningsvis handlar inlägget om att det är mycket mer förmånligt att låta pengarna stå kvar i företaget istället för att spara i en tjänstepension. När jag säger ”pengarna” syftar jag på de pengar som så att säga blir över varje månad och som du ju skattar för via de inbetalningar du gör varje månad (bolagsskatten). Fördelarna är bla att du slipper låsa pengarna tills du går i pension, det ger lägre skatt, du slipper årliga avgifter och provisioner till försäkringsbolaget. I slutet av artikeln jämför också författaren mellan att skaffa en kapitalförsäkring eller spara i vanlig depå. Han visar med räkneexempel att för en passiv sparare (som inte gör några byte av fonder under spartiden) lönar det sig bäst att inte skaffa en kapitalförsäkring.

visma

För dig som, liksom jag, blir eld och lågor över sånt här tipsar jag om några fler länkar…! Här och här. För att inte tala om det här!!! (Den här sista länken är faktiskt den mest lättlästa och jag rekommenderar att du börjar med den).

Dessa artiklar är också hämtade från Visma och handlar om i stort sett samma sak, nämligen att bästa sättet att spara långsiktigt till pensionen är via ett helt vanligt nordnetfondkonto. Företrädesvis då hos Avanza eller Nordnet som inte tar några avgifter. Jag har tidigare rekommenderat bloggen Rika Tillsammans, och där har jag lärt mig att bästa långsiktiga sparandet får man via passiva indexfonder. Jag tänker att genom att bygga upp en så kallad ”pengamaskin” med hjälp av såna fonder har man skapat det ultimata pensionssparandet i sitt företag. Läs mer om vad Jan Bolmesson har att säga om hur man blir rik genom att skapa en pengamaskin – klicka här.

(Nej, jag är inte sponsrad av Nordnet! Men jag är kund där och vill gärna tipsa andra eftersom jag är mycket nöjd med dem.)